Annika Syrén, Sara Lindholm och Tove Jonsson har fotograferat medusor av hydroiden Aequorea vitrina. Hydroider är precis som de ”vanliga” maneterna nässeldjur och de fångar sin föda med nässelceller. Aequorea vitrina dyker ibland upp längs västkusten under höst och vinter och de kan bli upp till 17-18 cm i diameter. På svenska kallas den ibland lampskärmsmedusa. Se deras bilder på medusorna här nedan.
Sara Lindholm fotograferade den här lampskärmsmedusan utanför Fjällbacka 2018-11-04.
Annika Syrén har fotograferat en Aequorea vitrina som har spolats upp stranden.
På Tove Jonssons bild syns två Aequorea vitrina i mitten av bilden. På bilden syns också
många Röda brännmaneter, Cyanea capillata, och en stor mängd små kammaneter.
Aequorea vitrina och dess nära släkting Aequorea victoria är intressanta på många sätt.
Hos Aequorea victoria, som lever i Stilla havet,har forskare upptäckt proteiner som kan skapa och fluorescera ljus, sk GFP (Green Fluorescent Protein). Dessa proteiner har därefter använts inom DNA och cellforskningen. 2008 tilldelades Nobelpriset i kemi ut för denna upptäckt. Förmodligen kan även Aequorea vitrina producera och fluorescera ljus.
Läs mer om Aequorea victoria här (på engelska): https://en.wikipedia.org/wiki/Aequorea_victoria
Aequorea vitrina på västkusten hösten 2018.
Annika Syrén, Sara Lindholm och Tove Jonsson har fotograferat medusor av hydroiden Aequorea vitrina. Hydroider är precis som de ”vanliga” maneterna nässeldjur och de fångar sin föda med nässelceller. Aequorea vitrina dyker ibland upp längs västkusten under höst och vinter och de kan bli upp till 17-18 cm i diameter. På svenska kallas den ibland lampskärmsmedusa. Se deras bilder på medusorna här nedan.
Sara Lindholm fotograferade den här lampskärmsmedusan utanför Fjällbacka 2018-11-04.
Annika Syrén har fotograferat en Aequorea vitrina som har spolats upp stranden.
På Tove Jonssons bild syns två Aequorea vitrina i mitten av bilden. På bilden syns också
många Röda brännmaneter, Cyanea capillata, och en stor mängd små kammaneter.
Aequorea vitrina och dess nära släkting Aequorea victoria är intressanta på många sätt.
Hos Aequorea victoria, som lever i Stilla havet,har forskare upptäckt proteiner som kan skapa och fluorescera ljus, sk GFP (Green Fluorescent Protein). Dessa proteiner har därefter använts inom DNA och cellforskningen. 2008 tilldelades Nobelpriset i kemi ut för denna upptäckt. Förmodligen kan även Aequorea vitrina producera och fluorescera ljus.
Läs mer om Aequorea victoria här (på engelska): https://en.wikipedia.org/wiki/Aequorea_victoria