En klängmanet (Gonionemus sp.). Storleken på klockan är ca 20 mm i diameter.
Sommaren 2018 rapporterade badande på Knutens badplats, mellan Orust och Tjörn på västkusten till Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium (GMBL) att de hade bränt sig på en konstig liten manet. Björn Källström (GMBL) samlade in prover av maneterna som identifierades till släktet Gonionemus sp. Arten fick sedan det svenska namnet klängmanet. De tillhör gruppen nässeldjur och är därför släktingar till ”vanliga” maneter. Med sina nässelceller kan klängmaneterna brännas kraftigt. Sommaren 2018 var det flertalet badande i området där klängmaneterna observerades som brände sig, och flera fick uppsöka sjukvården.
Klängmaneter har observerats i Sverige tidigare. Det har dock inte förekommit rapporter om att de har skadat människor i svenska vatten. I andra delar av världen har klängmaneter orsakat allvarliga skador på människor som har kommit i kontakt med dem.
Nu har forskare från Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium, Göteborgs universitet, Evolutionsbiologiskt Centrum vid Uppsala universitet, Norwegian Research Centre och Woods Hole Oceanographic Institution i USA publicerat en vetenskaplig artikel om de brännande klängmaneterna i den vetenskapliga tidskriften PeerJ. Artikeln går att ladda ner genom länken nedan.
Genom att samla in ett större antal klängmaneter har forskarna kunnat göra DNA-undersökningar och jämföra olika förekomster av klängmaneter i både Atlanten och Stilla havet. Resultaten visar att klängmaneterna på den svenska västkusten är genetiskt mest lika andra giftiga populationer av klängmaneter från den amerikanska östkusten och Japanska havet.
I artikeln kopplar forskarna den ovanligt varma och torra sommaren 2018 till förekomsten av giftiga klängmaneter på den svenska västkusten. Forskarna diskuterar möjligheterna till att maneterna kan ha spridits till området via internationell båttrafik eller genom klimat-relaterad spridning till nya områden på grund av de höga temperaturerna under sommaren.
I artikeln har forskarna också tagit mikroskopbilder på klängmaneternas nässelceller och andra detaljer i närbild.
”Om vi får ännu en varm och torr sommar finns det stora möjligheter att giftiga klängmaneter kommer att dyka upp igen och att de sprider sig till andra lokaler på västkusten. Vi vill fortsätta att studera klängmaneternas utbredning i svenska vatten för att ännu bättre kunna förstå deras biologi och om möjligt kunna hjälpa människor att undvika att bränna sig på dem” säger Björn Källström, en av forskarna bakom studien.
Forskarna ber nu allmänheten om hjälp att rapportera nya fynd av klängmaneter i sommar. Tips, gärna med fotografier, kan skickas till: info@gmbl.se
Länk till artikeln “The highly toxic and cryptogenic clinging jellyfish Gonionemus sp. (Hydrozoa, Limnomedusae) on the Swedish west coast” finns här: https://doi.org/10.7717/peerj.6883
Länk till artikeln “The highly toxic and cryptogenic clinging jellyfish Gonionemus sp. (Hydrozoa, Limnomedusae) on the Swedish west coast” finns här: https://doi.org/10.7717/peerj.6883