Under våren och sommaren har det kommit in många rapporter och frågor från allmänheten. Under våren var det en hel del uppmärksamhet kring att det var ”ovanligt” många röda brännmaneter och öronmaneter. En bit in på sommaren hade de flesta av dessa maneter försvunnit men senare i juli dök en hel del röda brännmaneter upp igen. GMBL har också fått in många rapporter om klängmaneter från flera olika platser på västkusten.
Här nedan finns bilder på de vanligaste rapporterade maneterna och kammaneterna.
När det gäller råd för hur du ska behandla om du har bränt dig på en manet hänvisar vi till webbsidorna 1177 Vårdguiden och Internetmedicin.
Klängmanet (Gonionemus vertens):
Klängmaneterna är hydrozoer och tillhör precis som de ”vanliga” maneterna gruppen nässeldjur. De har nässelceller som kan förmedla ett gift som gör att de ”bränns”. Klängmaneterna är små och blir som störst ca 2 cm i diameter. Klängmaneten har fått sitt namn eftersom den klänger sig fast på bladen av ålgräs. Klängmaneterna trivs i lugna, grunda vikar med där det finns s.k. ålgräsängar.
Röd brännmanet (Cyanea capillata) och Blå brännmanet (Cyanea lamarckii):
Den röda brännmaneten är nog den manet som de flesta tänker på som en brännmanet. Den kan bli upp till 50 cm i diameter och de brännande trådarna kan bli 2-3 meter långa. I kallare vatten längre norrut kan de bli upp till 2-3 meter i diameter och ha upp till 35 meter långa trådar. Den blå brännmaneten är en lite mindre och blir som störst upp till 20 cm i diameter i svenska vatten. Den blå brännmaneten är inte lika vanligt förekommande som den röda brännmaneten.
Öronmanet (Aurelia aurita):
Öronmaneten känns igen på de fyra typiska ”öronen”. Öronmaneten har också nässelceller men dess gift är för svagt för att vi människor ska bränna oss på den. Öronmaneten kan bli upp till 30-40 cm i diameter och kan uppträda i stora mängder.
Amerikansk kammanet (Mnemiopsis leidyi):
Kammaneterna är, trots namnet, inga maneter. De tillhör inte gruppen nässeldjur (de tillhör gruppen ”kammaneter). De har inga nässelceller och kan inte brännas. De har rader av cilier längs kroppen och när solens ljus bryts i dessa kan man se regnbågens alla färger. Den amerikanska kammaneten dök upp i svenska vatten 2006 och den räknas som en invasiv art.
