Nyhet

Livet i havet är en digital fälthandbok om växter och djur i svenska havsområden som nu går att ladda ner som app. Besök hemsidan för att läsa mer.

För andra året i rad har Kinesiska Sötvattensmaneter dykt upp Vällsjön i Mölndal utanför Göteborg. I slutet av sommaren 2020 rapporterade badande i sjön att de hade sett små maneter vilket väckte viss uppståndelse. Det visade sig vara maneter av arten Kinesisk sötvattensmanet (vetenskapligt namn: Craspedacusta sowerbii).

Vällsjön i Mölndal (Foto: GMBL)

Forskarna Björn Källström från Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium och Thomas Dahlgren från Göteborgs universitet samlade in prover av maneterna hösten 2020 för genetiska analyser. Under våren och sommaren 2021 har Doris Björling, som gör sitt mastersarbete på Göteborgs universitet, utvecklat DNA-markörer för att kunna upptäcka förekomsten av den Kinesiska sötvattensmaneten bara genom att ett vattenprov tas som filtreras, s.k. eDNA (för environmental-DNA, dvs ”miljö-DNA”).

Vid ett besök till Vällsjön igår, den 20 juli (2021), samlade Doris in ca 70 s.k. ”medusor” av sötvattensmaneten och tog med dem till Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium på Nya Varvet i Göteborg.  De förvaras nu i akvarier och under de närmaste dagarna ska experiment göras för att testa den utvecklade eDNA-markören med levande maneter.

”eDNA-markörer är ett viktigt redskap i arbetet med att upptäcka och övervaka invasiva främmande arter. Även om de kinesiska sötvattensmaneterna kanske inte har någon större negativ inverkan på ekosystemen i de sjöar där de hittills har dykt upp så kan de utgöra en värdefull modellorganism för att prova ut eDNA-markörer som övervakningsmetod. Det är också en märklig upplevelse att se maneter i en insjö, i Sverige är vi ju bara vana att träffa på dem i havet.” säger Björn Källström.

Den kinesiska sötvattensmaneten finns med i det inrapporteringssystem ”Rappen” (www.rappen.nu) för invasiva främmande arter som har utvecklats av Havs och Vattenmyndigheten, HaV, och Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Forskare och myndigheter behöver allmänhetens hjälp med att rapportera in förekomster av s.k. invasiva främmande arter bl.a. via Rappen.

Sötvattensmaneterna tillhör gruppen hydrozoer och ingår tillsammans med t.ex. de ”vanliga” maneterna och koralldjuren i gruppen nässeldjur. På sommar och höst uppträder de som s.k hydromedusor i sjöar i Sverige och i många andra länder, men de kommer ursprungligen från Kina. Medusorna blir endast ca 20-25 mm stora. Även om vi oftast endast ser de frisimmande medusorna så har de även ett fastsittande s.k. polypstadium från vilket nya medusor knoppas av under sommaren. Läs mer om de kinesiska sötvattensmaneterna t.ex. här (tre länkar):

https://artfakta.se/artbestamning/taxon/craspedacusta-sowerbii-6004610 https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/djur/ryggradslosadjur/sotvattensmaneter.1258.html https://www.nrm.se/download/18.382ec743113b0c5a2a180007352/1367704985085/C_sowerbyi.pdf

VID FRÅGOR, KONTAKTA:

Doris Björling, Mastersstudent på Göteborgs universitet:
Epost: gusbjoemj@student.gu.se

Telefon: 0738-112822

Björn Källström, forskare, Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium:

Epost: bjorn.kallstrom@gmbl.se

Telefon: 0709-479842

Under sommaren 2021 genomför Naturskyddsföreningen i Bohuslän och Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium, GMBL,  gemensamt ”Krabbfiskeprojektet”.
Vi vill ha din hjälp att samla in de invasiva krabbarterna Blåskrabba och Småprickig penselkrabba.
Ladda ner vår pdf-broschyr och läs mer genom att klicka på  bilden eller på denna länk: Krabbfiskeprojektet 2021
Om du hittar invasiva krabbor kan du höra av dig till GMBL på krabbprojektet@gmbl.se eller på telefon: 0709-479 842 för att få hjälp att ta hand om dem (om det är praktiskt möjligt för oss).

Om du hittar invasiva främmande arter i havet så ska du rapportera dina fynd till Havs- och Vattenmyndighetens inrapporteringsfunktion som du kommer till med följande länk: www.rappen.nu

(Foto: Björn Schilström)

Den senaste veckan har flera frågor med bilder på medusor kommit in från Nordkoster, Tjörn och Styrsö. På bilden (och uppförstoringen, se nedan) från Björn Schilström syns en av dessa medusor som är en leptomedusa av artern Tima bardii. På svenska kallas den för blåmanet, men den ska inte förväxlas med den blå brännmaneten (Cyanea lamarckii). Leptomedusorna tillhör hydrozoerna och är nässeldjur och nära släkt med t.ex. koraller, anemoner och de ”vanliga” maneterna. 

(Foto: Björn Schilström)

På morgonen lördagen den 26 september 2020 ringde Kustbevakningens båt KBV 316 till Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium. De observerade då en brugd som simmade omkring på ganska grunt vatten vid Halsvik på västsidan av Styrsö i Göteborgs skärgård. Hajen visade då inga tecken på att vara skadad. Tillsammans med undervattensfilmaren Christina Karliczek Skoglund (http://karliczek.net/) och forskaren Lars Gamfeldt från Göteborgs universitet åkte Björn Källström från GMBL ut till Styrsö i förhoppningen att få syn på hajen. När de kom fram till Halsvik hade hajen fastnat på grunt vatten. Tillsammans med Styrsöbor och andra från skärgården och Kustbevakningen påbörjade sett långt räddningsarbete som följdes av många åskådare på land och av svenska media. I klippen nedan berättas historien om räddningsaktionen. Det mesta av det filmade materialet är filmat av Christina.

Räddningsaktion på Västkusten hjälpte hotad haj – direktsändning i TV4.
Jättehajen har bogserats ut ur viken – försvann ner i havsdjupet. Artikel och filmer, SVT nyheter.
Brugd skapade uppståndelse vid Styrsö. Artikel och film i GöteborgsPosten.
SVT Helgstudion 27 september, Direktsändning från GMBL (02:19:25 in i programmet).

(2020-06-25) En ny rapport från Naturvårdsverket sammanfattar bedömningen av status för arter och naturtyper i Sverige under perioden 2013-2018. Baserat på art- och habitatdirektivet, visar rapporten att den globala trenden av en nedgång i biologisk mångfald också gäller livsmiljöerna i de svenska havsområdena. Läs och ladda ner rapporten här.