Gothenburg Marine Biology Laboratory
Idag spelades delar av Sveriges Radio’s program ”Naturmorgon” in på Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium på Nya Varvet i Göteborg. Forskarna Jenny Lindström och Erik Selander från Göteborgs universitet berättade för reportern Anneli Megner Arn om deras forskning på dinoflagellater och copepoder (hoppkräftor). Lyssna på Naturmorgon och se videofilmer mm från sändningen här: Naturmorgon och läs mer om planktonforskning på pelagial.se.
Just nu kan man hitta stora mängder av den lilla hydrozoen Sarsia tubulosa längs västkusten.
Den frisimmande formen, ”medusan”, av Sarsia tubulosa blir bara några cm stor och den återfinns ofta under våren från februari – april. (Vi kommer uppdatera texten med fler bilder och information inom kort).
En Sarsia tubulosa fotograferad i Åsa, Halland 2019-04-19 (Foto: Björn Källström).
Sarsia tubulosa på västkusten (2019-04-20)
Just nu kan man hitta stora mängder av den lilla hydrozoen Sarsia tubulosa längs västkusten.
Den frisimmande formen, ”medusan”, av Sarsia tubulosa blir bara några cm stor och den återfinns ofta under våren från februari – april. (Vi kommer uppdatera texten med fler bilder och information inom kort).
En Sarsia tubulosa fotograferad i Åsa, Halland 2019-04-19 (Foto: Björn Källström).
Under hösten har det varit många manetrapporter från västkusten och de fortsätter att komma in även nu på vintern. Den 21 december observerade Lena Forsström flera kompassmaneter (Chrysaora hysoscella) vid kurortens strand i Varberg. På bilden nedan syns en av maneterna.
En kompassmanet fotograferad av Lena Forsström i Varberg.
Det har kommit in fler frågor och rapporter om Lungmaneter (Rhizostoma pulmo) på västkusten. På bilderna här nedan syns de bilder som har skickats in till oss.
Tack till alla som har rapporterat in sina fynd.
Under sensommaren och hösten brukar det ibland dyka upp Lungmaneter längs den svenska västkusten som har förs hit med strömmar från söder.
De som har haft tur att få se en lungmanet under vattnet vet att de är väldigt vackra och att de simmar förvånansvärt fort genom vattnet. Deras färg kan vara blå, gul eller orange-rosa. På undersidan hänger 8 kraftiga munarmar som används för att fånga byten som utgörs av smådjur i vattenmassan. Lungmaneternas nässelceller har ett förhållandevis svagt gift vilket gör att vi människor inte bränner oss på denna manet. Lungmaneterna kan bli ända upp till 90 cm i diameter. Om du ser en lungmanet får du gärna rapportera den till oss genom att skicka e-post till: info@gmbl.se.Rapportera också dina fynd till Artportalen.
Den här lungmaneten sågs vid Mossholmen på Tjörn. Foto: Camilla Johansson
Många lungmaneter har en vacker blå färg. Denna manet är fotograferad i Båtvik i
Rönnäng på Tjörn. Foto: Pia Jedborg.
En lungmanet som siktades i vattnet i Makrillviken på Smögen. Foto Annika Jonsell.
Lungmaneter har även flutit i land i närheten av Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium på
Nya Varvet i Göteborg. Foto Björn Källström/GMBL
En av lungmaneterna på Nya Varvet togs in i labbet och studerades under en tid innan
den släpptes ut igen. Foto Björn Källström/GMBL
Lungmanet vid norra Amundön. Foto: André Winther.
Lungmanet i Kåreviks hamn i Rönnäng på Tjörn. Foto: Madeleine Nyrén.
En vacker Lungmanet som simmar vid Kumleskär i Billdals skärgård. Foto Caroline Löfgren.
En Lungmanet vid Akvarellmuseet i Skärhamn. Foto: Magnus Tufvesson.
En Lungmanet på stranden i Långasand, Öckerö. Foto Sara Andersson
Ytterligare två Lungmaneter, även dessa på stranden i Långasand, Öckerö. Foto Sara Andersson
En levande lungmanet som simmar under en brygga vid Björnhuvudet på Öckerö.
Lungmaneter på västkusten (2018-09-29).
En uppspolad lungmanet i Jungfruviken på Hönö utanför Göteborg. Foto: Lilly Gustafsson.
På bilden ovan syns en uppspolad Lungmanet som Helena Ågren och Lilly Gustafsson hittade i Jungfruviken på Hönö utanför Göteborg. Lungmaneterna kan bli ända upp till 90 cm i diameter och att döma av bilden så är detta exemplar ganska stort (skon på bilden är storlek 37).
Lungmanet (Rhizostoma pulmo) (Foto: Wikipedia Commons).
Många hör av sig med rapporter om Lungmaneter på västkusten (se längre ner på sidan) men det finns även andra manet-arter som ibland dyker upp hos oss på hösten.
På bilden nedan syns en Kompassmanet (Chrysaora hysoscella). Kompassmaneterna blir inte lika stora som Lungmaneterna och de blir som mest ca 20 cm i diameter. De har 24 tentakler och deras nässelceller har ganska kraftigt gift som gör att vi kan bränna oss på dem. Kompassmaneten har en tydlig teckning på medusans ovansida med bruna streck som bildar vinklar mot varandra.
Annika Syrén har fotograferat en kompassmanet utanför Hamburgsund.
Kompassmanet i Lysekils hamn. Foto Pia Engström
Annika Syrén, Sara Lindholm och Tove Jonsson har fotograferat medusor av hydroiden Aequorea vitrina. Hydroider är precis som de ”vanliga” maneterna nässeldjur och de fångar sin föda med nässelceller. Aequorea vitrina dyker ibland upp längs västkusten under höst och vinter och de kan bli upp till 17-18 cm i diameter. På svenska kallas den ibland lampskärmsmedusa. Se deras bilder på medusorna här nedan.
Sara Lindholm fotograferade den här lampskärmsmedusan utanför Fjällbacka 2018-11-04.
Annika Syrén har fotograferat en Aequorea vitrina som har spolats upp stranden.
På Tove Jonssons bild syns två Aequorea vitrina i mitten av bilden. På bilden syns också
många Röda brännmaneter, Cyanea capillata, och en stor mängd små kammaneter.
Aequorea vitrina och dess nära släkting Aequorea victoria är intressanta på många sätt.
Hos Aequorea victoria, som lever i Stilla havet,har forskare upptäckt proteiner som kan skapa och fluorescera ljus, sk GFP (Green Fluorescent Protein). Dessa proteiner har därefter använts inom DNA och cellforskningen. 2008 tilldelades Nobelpriset i kemi ut för denna upptäckt. Förmodligen kan även Aequorea vitrina producera och fluorescera ljus.
Läs mer om Aequorea victoria här (på engelska): https://en.wikipedia.org/wiki/Aequorea_victoria
Aequorea vitrina på västkusten hösten 2018.
Annika Syrén, Sara Lindholm och Tove Jonsson har fotograferat medusor av hydroiden Aequorea vitrina. Hydroider är precis som de ”vanliga” maneterna nässeldjur och de fångar sin föda med nässelceller. Aequorea vitrina dyker ibland upp längs västkusten under höst och vinter och de kan bli upp till 17-18 cm i diameter. På svenska kallas den ibland lampskärmsmedusa. Se deras bilder på medusorna här nedan.
Sara Lindholm fotograferade den här lampskärmsmedusan utanför Fjällbacka 2018-11-04.
Annika Syrén har fotograferat en Aequorea vitrina som har spolats upp stranden.
På Tove Jonssons bild syns två Aequorea vitrina i mitten av bilden. På bilden syns också
många Röda brännmaneter, Cyanea capillata, och en stor mängd små kammaneter.
Aequorea vitrina och dess nära släkting Aequorea victoria är intressanta på många sätt.
Hos Aequorea victoria, som lever i Stilla havet,har forskare upptäckt proteiner som kan skapa och fluorescera ljus, sk GFP (Green Fluorescent Protein). Dessa proteiner har därefter använts inom DNA och cellforskningen. 2008 tilldelades Nobelpriset i kemi ut för denna upptäckt. Förmodligen kan även Aequorea vitrina producera och fluorescera ljus.
Läs mer om Aequorea victoria här (på engelska): https://en.wikipedia.org/wiki/Aequorea_victoria